Hos oss i Sverige har vi en relativt väl utvecklad lagstiftning när det gäller regelverket kring avel och det finns ett flertal punkter en uppfödare ur djurrättssynpunkt måste ta hänsyn till. Både Svenska Kennelklubben och Sveriges Kattklubbars Riksförbund har specifika avelsprogram och till och med utbildningar för avel på olika raser.
Jordbruksverkets regler och riktlinjer
Jordbruksverket är den myndighet som i detalj utarbetat djurskyddslagen och de generella föreskrifterna kring avel. Som en ansvarsfull uppfödare är det viktigt att man följer dessa regler noggrant och inte minst krävs det att man har stor kunskap om ärftlighetslära, rasstandarder och vilka sjukdomar som är genetiskt betingade. Målsättningen hos en uppfödare ska alltid vara att föda upp friska, sunda och rastypiska individer.
Avelsförbud mot aggressiva och rädda djur
En katt som är omotiverat aggressiv eller rädd får man enligt gällande regler inte avla på. Det beror på att risken för att en hona med en sådan störning inte är kapabel att ta hand om sina ungar på ett fullgott sätt och överför rädslan och beteendet på sina kattungar är överhängande. Ungarna socialiseras inte på ett bra sätt och kan få permanenta, psykiska men.
Katter med sjukdomar och funktionshinder
Det är inte heller tillåtet att avla på individer som bär på sjukdomar som kan ärvas till nästa generation. Vid parning måste båda djuren kontrolleras så att inte kombinationen ökar risken för en viss sjukdom. Därför krävs det goda kunskaper om gentik och avel hos uppfödaren. Kattungarna måste också kunna födas naturligt och därför råder det förbud att avla på en katthona som man varit tvungen att göra kejsarsnitt på två gånger i rad.